Ååå sådana juva studier...

Jag har ägnat dagen åt studier. Närmare bestämt lite drygt 10 timmar dagen iaf. Jag har en dugga som går av stapeln på lördag vilket jag inte ser fram emot. Den består av 7 matte uppgifter men skall ta cirka 5h.

Den mesta tiden har jag helt enkelt ägnat åt att försöka memorisera lite drygt ett 40-tal olika formler liknande den till höger. Den är för övrigt rätt intressant och kalkulerar en geometrisk summa






Det jag har kommit fram till är att jag måste plugga mer. För trots att jag har räknat allt man skall så är jag ändå förbryllad över en del uppgifter på dessa duggor.

Jag har ändå lite tid på mig, närmare bestämt "4 days, 11 hours, 59 minutes and 41 sec" just nu, det översätter till 108h vilket inte alls känns som specielt mycket

Nu skall jag iaf roa mig med non tv-serie eller liknande när du nu är för mörkt för att plugga då det inte finns några lampor här... Så vi får se hur det går.

Oj oj oj.

Jag vet inte om rubriken säger så mycket men jag låter det vara så, det var det första som hamnade i mitt huvud.

Jag har nu Publicerat allt de material som placerar mig som deltagare i "Radioactive challenge Fall of '09", se å njut.

I övrigt så flyter väll allt på som det ska. Vi har förvirrade föreläsare och på tok för mkt Matte. Jag bli i dag även festansvarig för att styra upp en sittning för runt 140pers den 01/10. Det kan nog bli rätt spännande. Mat, Sprit, Underhållning, Logestik, Vin, Tema är lite av mycket jag å en annan måste komma på å organisera.

I dag blev jag kallad till intervju till det s.k. Allumni utskottet för vår sektion i skolan. Jag var grym, som alltid på intervjuer ;)

Jag tycker alltid jag presterar mycket bättre då det är jag som står i fokus på ngt sätt. Jag kan göra bort mig, glömma ord, "clowna" mig och ändå känna mig bekväm. Ge mig 2-5 pers som skall intervjua mig, vill lyssna på vad jag säger eller bara är några jag skall prata med så "dominerar" jag situationen då jag faktiskt har en konkret anledning att konversera med någon. De är lite som att jag har lätt att klä mig i en socialt utåtriktad roll då folk förvänr mig att göra det men inte alltid annars. En drös, en klass, ett folkhav så blir jag genast obekväm å vet inte vad jag skall ta mig till.

Det var inte mening att inlägget skulle diskutera min sociala tillkortakommanden och fördelar men ändå.

God natt dagboken, jag skall sova nu... fast i en hopfällbar säng från Ikea den här gången.

Matte, öl och ett hårt golv

Ojojoj, I dag vaknade jag helt förstörd kl 7 av väckarklockan...
Jag bestämde mig rätt kvickt att inte gå upp utan att ta sovmorgon, det är helt klart farligt att inte behöva gå på lektionerna. Vid 10 hade jag dagens ända föreläsning, så jag masade mig upp vid 9 å halvsover mig genom stuff till en hel termins matematiska gymnasiestudier ihop tryckt på 2h

Hela mitt tillstånd beror på de senaste dagarnas händelser.

1. I måndags går jag på Kravmaga å får riktigt ordentligt med "spö" å träningsverk
2. I tisdags blir jag utsparkad från den lägenhet jag då hade bott i, i 18 dagar
3. Till en följd av 2 har jag nu flyttat in i en kompis lägenhet till jag kan hitta något annat och har därför sovit på golvet på ett ½cm tjokt liggunderlag.
4. I går så skulle det vara fest, men jag hade glömt köpa biljetter. Så jag dricker 3öl och 2h senare åker jag å tränar för att spä på min träningsverk och blåslagna kropp.
5. Sover ytteligare en natt på det hårda golvet som gör en öm överallt och vid 2 tiden stormar kompisen in från festen å sjunger på "Stad i Ljus" av Tommy Körberg

När jag väl tagit mig tillbaks från föreläsningen beställer vi alla Pizza från pizzaonline.se, när vi väl fått i oss den så däckar vi alla (kl. 14) på dagen. Vid 18 tog jag mig upp igen och satta mig för att plugga matte samt dricka öl.

Tommy Körbergs låt från 80-talet är förövrigt vår sektions "Tema" sång av någon anledning. Måste säga att den är mycket trevlig efter att man hört den si så där 20-30 gånger

Radioactiv Challenge

Hej kära dagbok min...
Minna vänner utmanade mig att göra lite uppdrag å annat när jag flyttade till linköping

De här brevet fick jag av min vän Annika:
Du, CARL RASMUS HOLM, utmanas härmed till en ATOMIC SCANVANGER HUNT utan dess like. Du ska som invigning till ditt nya liv i Linköping under dina insparksaktiviter utföra följande aktiviter iklädd den neongula radoaktiva skyddsdräkten som du ska få av Jenny:

• Filma när du gör en kullerbytta framför eller vid en Linköpings sevärdigheter
• Ta 20 bilder med 20 olika människor som du inte känner
• Få en annan person att kliva in i dräkten med dig och
  gör en simultan “dans”. Foto eller film bevis krävs.

Nu är det den 30aug (min födelsedag) grattis till mig och jag vid mer än två tillfällen varit iklädd denna juva neon grön/gula dräkt och sprungit runt å gjort dumheter. Bevis följer...

Jag har dock inte gjort så många utav questsen, Då jag sällan är i stan där sevärdigheterna är och inte heller hittat någon som tillsammans med mig få plats i dräkten så har dessa punkter fått se sig försakade.






Detta var igentligen bara ett litet smak prov, resten av bilderna kommer jag läggaupp på pixbox men det dummar sig just nu å funkar inge bra

Hade jag kunnat skulle jag gråta...

Fan också...

• Jag har nu lagat mat i drygt 1½h och nu är jag för trött för att äta den.
• Jag har just fått en lägenhet, en 2a 45kvm, 5300kr + el i månaden, drygt 2000 för mycket.
• Jag kom överens om att köpa böcker från en kille, och när jag ringer han i dag har han redan sålt dem.(Inte ok i min värld!)
• Jag får veta av min mor i 3e lr 4e hand vad som händer i Tensta.
• Jag vet inte vad som händer med mig å Jenny, känner mig förvirrad.
  

Nu sitter jag å lyssnar på Moraltestet på Krister i P3. Man borde väll plugga men jag har verkligen ingen lust å mycket disk är det överallt också.

Det är svårt att beskriva känslor, det är ofta lättare att beskriva vad som skapar dem, om man nu känner till det. Jag vet faktiskt inte, jag tror jag är på väg in i en depp-period, eller kanske snarare befinner mig mitt i en.

En censur av mig själv

Ja titeln refererar väll lite till hur jag känner det just nu. De är de få läsarna av den här bloggen som jag censurerar min tankar från. Jag vill inte säga att de inte är rumsrena för de är dem, men jag har svårt att själv sätta ord på vad jag känner och det skulle bara bli dumt att låta någon höra då svåråtkomliga orden.

Skit samma, eller nej inte skit samma men någonting annat iaf:

Nu är jag nere i Linköping, jag ska i morgon börja min tredje vecka som Teknologare. Jag borde ha pluggat en del i helgen men i stället gjorde jag typ ingenting. Skulle väll ha velat spenderat helgen i en säng med Jenny men så blev det inte heller (Får man skriva så?). I övrigt känns det rätt bra.

Jag samåkte just hit ned med en doktorand, Magdalena, från Stockholm så bilresan blev riktigt billig och så hade jag sällskap också vilket var trevligt och omväxlande. Hon doktorerade i vilket fall på vilka politiska och andra krafter som står bakom genomdrivande av miljöbränslen. Riktigt intressant måste jag säga.

Nähä, nu skall jag titta på ett avsnitt av Sons of Anarcy och sedan gå å lägga mig.

Ätligen hemma

Jag kom hem till Sverige. Det var inte så många som skulle till Sverige från New York I dag/går.

Jag hamnade i Ekonomi Extra klassen, vilket inne bar större säten, mer mat och alkohol.

Jag drog i mig en sömntablett och två flaskor Rödvin och sov i drygt 7h tills dess att planet landade i Stockholm

Slutet gått allting gått?

Nu var det ett tag sedan jag skrev sist...

Var är jag nu? Jag är på New Yorks flygplats Everett(New Ark). Här har jag nu suttit i lite drygt 6h och skall komma att sitta i minst ytterligare 3h. Jag bestämde mig för att ta det första flyget från Washington till New York, vilket innebar 0645, då ville vara säker på att komma fram om jag inte kom med det första planet. Vilket jag gjorde. Planet till Stockholm går 1720.

Jag hoppas verkkligen jag kommer med planet hem till Stockholm. Allt blir så jobbigt annars. Då jag har sett klart alla serier och filmer jag hade laddat ner till datorn så finns det nu inte så mycket att göra. Jag sitter här vid gaten och väntar på att tiden skall gå.

Jag lyckades inte med Annikas quest att äta 18 munkar. Jag åt 8 JÄTTE stora donuts i början av veckan men har sedan dess bara lyckats med ytterligare 3. Jag planerade att klämma in de resterande 7 på flygplatsen, men då jag inte hittade några till salu så låter jag det helt enkelt falla åt sido.

14:18 - Planet som jag hade tänkt mig att åka med "parkerade" just vid Gate B65. Jag sitter och ser nästan planet genom ett fönster.

Tror nog att jag skall ta mig en tur i de 3 tax free affärer som ligger kring gaten om ett par minuter.

Jag har försökt läsa en bok men jag kommer bara ett par sidor innan jag är påväg att sommna. Det blev inte så mycket sömn i natt. gick vell å la mig vid 02 tiden och gick upp vid 5 för att ta mig till flygplatsen.

Det känns som att jag skriver i bloggen då jag har tråkigt. De senaste 5 dagarna har jag vekligen haft fullt upp. Om man skall summera det hela så har det nog mest bestått utav att vi har Ätit och drukigt vin/öl, mycket "2 flaskor rövin på soffan tittandes på Family Guy" om jag skall vara ärlig.

14:26 - I USA finns det mycket vackra människor, blandat med andra människor.

Då vi inte har drukigt rödvin eller ätit så har vi varit på bio (bl.a. Collector, samla på halvdöda människor verkar lite halv jobbigt), gått runt i shoppingcentrum, kastat boll med en hund som heter Trevor,

14:38 - Min iPod låte konstigt när den inte spelar musik.

umgåtts med en massa gamla vänner. I går var den stora shopping dagen.
Jag köpte:
• Sömntabletter
• En ros
• Två klocker
• En portfölj
• Två par byxor(cinos)
• En kostym (Min första riktige kostym)
• 10 par Kalsonger
• Alldeles för många strumpor.
• Fyra Petobisom flaskor
• En stor burk mulitvitamin
• En stor burk Omega3

14:53 - Mitt tuggumi har blivit alldeles för hårt för att tugga, jag lägger det på stolen bredvid mig

• Tre tandborstar
• Ett vitare tänder kitt(Har alltid varit ett fan av vita tänder)
• En skjorta från Guess
• Ett par Ecco skor

I Virginia har de en helg som har no sales tax, vilket råkade vara denna (back to school weekend)

14:57 - En man i 35 års åldern slår sig ner mitt i mot mig tillsammans med hans boytoy(helt klart yngre än mig). En vecka i New York lockar vell alla. Jag undrar om jag lika tydligt hade lagt märke till dem om det vart en surge dad och hans tös?

I vilket fall så knatade jag runt i en stooooor outlet mall, som bara ligger 20 min fårn där jag bodde, en hel dag i endast flip flop... Jag var helt slut!

15:04 - Nu är det en timma kvar till jag får reda på om jag kommer ombord på flygplanet.

15:06 - Jag tror jag har fått en stalker. Då jag precis landat å satte mig ner för att äta frukost kom en lite merkligt figur framrusande och frågade vad klockan var i Connecticut, vilket jag inte kunde svara då jag inte vet vilken tidzone det ligget i. I vilket fall så sitter han nu också i samma område som mig, å väntar på ett plan till Europa. Kanske till och med vara så att han oxå skall till Sverige.

Hej då dagboken. Jag skriver mer sen då jag vet om slutet var gott eller ej

Lynard Skynard och Kid Rock

Gårdagen började rätt seg med att jag vaknade upp rätt bakis å va lite trött på det mästa just så. Men sedan blev det bättre...

Hela familjen samlades för första gånen på 1½år, de bor utspridda över halva USA i vanliga fall. Vi skulle ha en BBQ lunch/middag. Så vi åkte iväg å köpte stora Snökrabbor samt en låda med vanliga krabbor. Det var fantastiskt att äta! men man skar sig lite till och från på deras skal. Samtidigt grillade vi kyckling, korv och steaks.

Drygt 10 min innan vi skall åka får jag reda på att vi skall på en Lynard Skynard och Kid Rock konsert som spelar i närheten. Vi köper lite kvickt ett flak coors lite som jag och min bror sedan försökte sänka på 45min.

Coors light kan jag utan problem spika som den bästa ölhävar ölen. Den smakar typ kolsyrat vatten med öl smak(om det skulle finnas). Jag var redan tok mätt från allt ätande tidigare men det gick att få ner ölen ändå.

Konserten vad grym. Trots alla rednecks.

Vomit free since Jan 07, no more

Well last night I was at a party at an old friends house. After quite many beers and a huge Sandwich(The HIMYM kind) some of friends felt i had been gone for to long and we needed to celebrate my return with a sandwich. Any way... i got the spins and threw up. I had been vomit free for soon 3 years and now only 12h.

The Party was ok i guess but it ended a little early for me. I think what mood Anna refers to as "Semester Rasmus" has started. I think I usaly get it when i start feeling restless and want someting to do and not just sit around. I kind of have a beeing singel flashback. Everyone has ther girl/boyfriend here and i seam to be the 7th weel or so.
- I think this feeling might be aplyfied by the hangover that is staring to crep up on me.

I have kept eating my donats, I'm at 7 so 11 more to go. But it is possible I've lost count.

I'm starting to feel a little bit of homesickness.

Another member of the family here just arrived and i have not seen her for the longest time. So it was nice seeing her again. I'm actually occupying her room at the moment.

Hoppas att ni alla har det bra!

Vad hände sen?

Sen mitt senast inlägg har jag ätit yttrligare 2 donats å har nu endast 14 to go.

Det vart lite av ett descendo av det hela. När jag efter många strapatser äntligen nådde D.C. så har inte så mycket hänt sedan dess. Jag sov i typ 12h men är fortfarande rätt Jetlaggad.

Shit.. Jag skulle ju skriva på Engelska.

Jag insåg när jag packade upp min packning att jag i preincip endast hade med mig fin kläder. Så jag gav mig ut i america trafiken på jakt efter ett Köpcentru. När jag väl kom dit var jag så slut att jag köpte första bästa par jeans jag hittade samt ett par flipp flopp med livstids garanti.

Dagen slutade med att vi satt å åt pizza lagad på en grill å drack skum amerikask s.k. Micro Brewery öl som smakade riktigt gott. Myten om att amreikansk öl är äklig eller smakar som vatten är lögn, även om det finns en massa som faktisk smakar just vatten (den man kan köpa i sverige).

Jettlaggad som en tog gick jag å la mig efter 5öl kl 2200 å vaknade kl 0530

Things i have been eating so far

Well, things i have been eating since i came to the U.S.

1. Foot long Philicheestake form Subway
2. A typical American Pizza slice
3. A Bagel
4. Muffin
5. Two Donuts (16 to go)
   

A buss some where in the U.S.

To beguine with, i only have 20 min to write this... after that my battery is up. So fuck Dvorak right now.

Well what have happened during the last past 5 hours? They have been quite eventful.

1. It started when i landed in New Ark(an airport right outside New York). I was trying to quick get off the airplane to not get stuck in passport checkpoint. All hail the U.S, but their emigrations officers don't work fast. Anyway, i was pushed by this really old guy so i hurt my knee, not to bad but it still aches a little.

2. I finally get throw the checkpoint and try to find a flight from New Ark to D.C. Behold! it can rain in New York, and then plains apparently can't fly. This is something i fount out much later.

3. I finally find an airline that have flights to D.C. after much looking and check in my baggage. It seams like my dad/I got the tickets for the wrong airport since almost non of the Airlines i have tickets for fly to D.C. from New Ark.

4. I get on the standby list and find my self with some time over. So i eat my first American meal for this trip, Subway.

5. I get to the Gate and find out that the flight have been delayed, which is fine by me. 30 min later I find out they have canceled all flights to D.C. for the rest of the day, Yaii.. (see point 2).

6. I find my self in New York with no way to get to D.C. and my bags are mysteriously gone in to a black hole called the "Airport". When i try to retrieve it no one seams to be able to find it.

7. After about 40 min they finally finds it. And I've got a plan! In exactly one hour a buss leaves from New Jersey bound for D.C. It's a Grey Hound Buss.

8. By charming a lady at the ground transportation office i find out which local buss to take. I time it perfectly and get to the Greyhound office with 20 min to spar

9. Turns out the buss will take 6h and are 1h late and i am the only white person on it and to top things off, I'm wearing a suit and sitting with a laptop in my lap. We have just left the station when I'm writing this.

10. I think i will sleep now, or soon.

Well now, all is good

I think i might be typing in English from now on, and also with another keyboard layout. It makes it quite tricky to be honest.

Since my last post I manage to get on the airplane. Not 1st class, but still... However, i am now curiously overdressed with me in a suit and most others in Hawaii shirts and shorts. It is like this most times I fly. I wonder if people take notices?

We just passed Island, I've just eaten, drank two bottles of wine and are now thinking of taking a nap.

c u all for now

På arlanda, väntar på att bodra

Hejsan trogna läsare. Jag skall ju till USA å sitter nu här å väntar på att jag skall få en biljett. En sådan sak som att få en biljett kan kan ju tyckas trivial, men inte då. Jag flyger ju Standby, vilket innebär att jag måste stå och vänta å se om personalen på vid planet vill släppa ombord mig. Dvs. You never know if you get on the airplane until you do.

Att klä sig snygt hjälper, kommer man klädd i kostym eller liknande när man flyger standby så kan man plötsligt hitta sig själv sittande i 1a klass då resten av planet var fullbokat. Hade man då haft shorts å ett linne på sig hade man helt enkelt inte kommit med. Ganska old fashion, men jag gillar det.

Jag är klädd i:
• Svarta skor
• Gråa finbyxor
• Lila skjorta
• Blå / vit / svart slips
• Svart väst
• Titanklocka

Det ända man kan klanka ner på är att jag har en vanlig ryggsäck i stället för något snyggare. Det skär sig till och med lite mot mina övriga plagg och assesoarer.

By by for now.

Nytt bloggnamn

Nu har jag bytt bloggnamn efter lång inaktivitet. Jag är ju trots allt inte i boden längre...

Snart åker jag till USA...SO LONG SUCKERS!! men jag kommer sakna alla...mest Jenny...och Annika =)

Dag 7: Förlåt...

Hej kära dagbok och ev. läsare... Förlåt att jag inte har skrivit på ett tag. I helgen har jag inte hunnit då jag inte tänker spendera min fritid i Stockholm framför en dator, det finns så mycket bättre saker att göra. Samt att jag verkligen inte orkade göra någonting igår.

Jag landade i söndags kl. 2330 i Luleå och kom till mitt hotell cirka 0040. så i måndags var jag rätt slut och orkade inte alls göra något. Jobbet domminerar som ni säkert har förstått min vardag och det blir tyvärr inte mycket tid över till annat.

Då jag i helgen upplevde mer i praktiken hur det var att ha en blogg har jag bestämt mig för att i framtiden inte skriva så mycket. Alla har ju redan läst om alla roligheter och historier när man väl träffar dem. Anna var dock "a good sport" och lyssnade på historierna ändå och skrattade krystat där man skulle ;)

Jag gillar, som många av er vet, sushi och chefen här upp tog med mig till den ända sushi restaurangen här uppe. Han är tydligen sushi fantast och menade att detta var ett av de bästa ställena han ätit på. Jag spikade snabbt att det Inte var ett av de bästa ställena jag ätit på... Jag tycker riset är det som gör sushin och här på den här restaurangen gillade jag det inte. Det smakade som vanligt ris(utan sushi sou) och var för hårt pressat, ett stort Minus i min värld. Laxen var grym men väger knappast upp för riset.

Det är gått med Sushi men man står sig inte länge på det... man blir snart hungrig igen.

Den här veckan är jag uppe med den kollega som är en drygt 5-6år äldre än mig och har två barn och varje gång jag pratar med henne, ska äta frukost, lunch eller bara vara blir allt så krystat. Det är märkligt, normalt sätt så har jag inga problem med folk utan kan ta dem som de är och har lätt för att umgås speciellt med flickor/tjeje/kvinnor/damer. Jag misstänker att det har att göra med att hon är väldigt "butch", hon har var väktare, spelat fotboll på elitnivå och önska nog att hon var kille. Hon osar utav den prestationsångest man finner hos personer i gäng som helatiden måste tänka på att de ska se cool ut oavsett om det är på andras bekostnad eller ej. Sådan har jag lite svårt för.

Nog med samlande om ingen ting. Klockan är nu 19.20 och jag slutade vid 18. Jag har nu hunnit äta samt blogga och tänkte nu ge mig i kast med mer arbete i 2-3h till. 

Dag 4: The bad guy och längtan efter sömn

När jag för en sekund sedan skrev titeln på inlägget fick jag helt hjärnsläpp, vilken dag i ordningen är det 3, 4 eller 5.

Mina senaste dagar har tillbringats i ett syändigt påtagligt koffinrus tillsammans med G4S anställda i en kontorslokal som osar utav osäkerhet samt skeptisism och mina kvällar ensam, uttråkad och orkeslös de den sista kaffekoppens koffin för länge sedan har passerat ut genom min njurar. Jag vill bara sova men tycks ändå ha sociala och andra obligationer som hindrar mig från, den så eftertraktade, vilan ända in på småtimmarna.

Jag börjar finna mig väl till rätta med det jag håller på med, cheferna uppskattar det jag håller på med och lika så gör jag själv. Under dag blev jag bedd om att spontant hålla ett möte för att förklara att personalen inte kunde fortsätta hålla på som de gjorde. Jag blev "the Bad guy", en roll som jag fann enkel att spela då allt jag sa hade faktiska grunder. Det känns jäkligt märkligt att stå i andra ändan och tala till den grupp av individer som man för mindre än ett halvår var en del utav...
-But hey, bad boys get layed

Idag fick jag ytterligen ett nytt projekt att driva. Min funderingar har onekligen nu börjat vandra kring vad som är tänkt. De sa att de vill ha mig i 2veckor men samtidigt får jag projekt efter projekt Förhoppningsvis kommer jag få slutföra dessa, men i Stockholm då de projekten binder mig till någon fysisk plats även om resultatet skall nyttjas utav folk i Norr.

Det känns som min blogg nästan uteslutande har handlat om mitt jobb sedan i måndags. Men tyvärr så händer det inte speciellt mycket på de 300m som jag går från och till hotellet på den dag och det är ungefär den mänden jag har sett från Boden exkluderat min första dag. Trots Annikas fantastiska levnadsråd så känner jag ingen entusiasm över att lära känna Boden närmare, varken dag eller kvälls aktivteter, då även de infödda menar att det mest spännande i Boden är TV och opiumeffekt som attraktionen erbjuder.

-Jag vill med andra ord jobba klart och sedan snabbt och smidig ta mig här ifrån. Hem, hem till mina vänner. (får man skriva så här?)

Dag 3: Utmattat men glad

Hej kära dagbok... Tanken var att jag idag skulle gå ut och uppleva vad Bodens nattliv kunde erbjuda en Onsdags kväll. Det blev inte så...

I dag har jag jobbat i drygt 14h i sträck, 08:00 - 22:30. Jag börjar känna mig som en riktig business man och har en helt ny arbetsbeskrivning än fårn gårdagen. Det är helt klart en bra grej, då jag blivit instängd i ett kaos och de har nu äntligen gett mig mer eller mindre fria tyglar för att styra upp det hela efter mitt tycke.

Jag är 22år gammal och bossar nu över 12 personer som alla är mellan 5 - 25 år äldre än mig samtidigt som jag håller på att ta fram, med 3 andra från ledningen, en ny process för hanteringen av vår produkter. Syftet med texten ovan är inte att skryta, jag vill endast visa på den situation jag befinner mig i.
Detta är exakt vad jag vill hålla på med! och jag är nu säker på att jag valt helt rätt utbildning...
Dagens arbete hade en stark kontrast mot gårdagens svunna tid och kan inte jämföras.

Längtan till den ännu avlägsna fredagen pockar på allt mer uppmärksamhet och ockuperar mitt annars så fritt vandrande sinne under nu längre perioder än brukligt.

-Jag älskar varje sekund av arbetet här i Boden men jag älskar Jenny mer.

Dag 2: Att arbeta på landet

Jag är sliten. Tänka sig vad 1månads lov(arbetslöshet) kan göra mot en annars så van kontorsarbetare.

Sedan jag slutade jobba på G4S för lite drygt 2mån sen har jag

• Gått ned cirka 5kg i vikt.
• Sovit gått på mårnarna
• Fått en massa saker gjort
• Träffat Jenny en massa då vi båda har haft mycket tid över

Sedan jag började på G4S igår.

• Jag har bara ätit skräpmat i 2dagar.
• Sovit dåligt
• Lyckas inte få något gjort varken på Jobbet eller på hotell rummet.
• Saknar Jenny

Skräpmat
Som nämnts tidigare är inte boden en plats för en cullinar, eller en vanlig människa för den delen, om man inte är tokig i pizza.
Jag har hit intils ätit i följande ordning: Pizza, Hamburgare, Continental frukost, Rödspätta(pannerad) och Hamburgare. Min teori kring den oerhört sparsamma variationen på matställen beror på att på landet traditionellt åker till korvmojen och inte den ny Libanesen för att få sig något att äta.
Ta det hela inte fel nu, jag har inget emot skräpmat i sig, men 4 av 5 måltider blir lite jobbigt. Mina misstankar kring min tidigare viktnedgång måste jag nog även delge just avsaknaden av den matkultur som lätt uppstår på arbetsplatser hos de som inte lagar matlåda.

Sömn
Att sova går alldeles utmärkt, det är allt runt i kring som är problemet. Sängen på mitt hotellrum består utav två 90 sängar som är ihopställda. Det är 180cm pure pleasure och allt är frid och fröjd.. tills man försökte sova i dem. Jag vaknade i natt 2ggr på golvet då de två sängarna glidit isär då jag befunnit mig i mellan dem(Legat i skarven).
Att gå upp kl07 på morgon är som ni alla känner till lite annorlunda än kl11.. omställningen är ännu ej klar.

Produktivitet
Jag måste nog definiera mig själv som en ganska produktiv människa. Mina projekt har aldrig vart så många och mina dagar så fyllda som när jag har varit arbetslös. Här i Boden slösas min fritid effektivt bort på gedigen blandning av ingenting göra så som, lyssna på musik eller titta på serier.
Under arbetet känner jag mest en frustration utöver de telefonskygga gamla avdankade lärare och dagisfröknar i övre medelåldern de har anställt för att sköta en helpdesk över telefon. De är trevliga och så men tycks i många fall betrakta nya saker ungeför som en gravid kvinna ser på p-piller.. ganska onödiga och skulle vara jobbiga att komma ihåg. Jag skulle enkom klara av ett jobb minst tre av dessa individer tillsammans skulle göra. Men jag får inte. Min produktivitet är egentligen på topp.. De är dem under mig jag inte får till att prestera mer än vad som tycks vara kafferaster.

Jenny
Vi båda tycks fortfarande ha en massa tid över men separeras nu den med, enligt eniro, 92.5mil mellan oss. Det gör allt lite mycket tråkigare och en aning frustrerande.
Jag har aldrig riktigt tyckt om alternativen som finns till att prata med människor face2face. Jag försökte chatta när jag var lite men det var roligare att leka med grannen. Tidigare var jag lite telefon skygg utan ville bara utbyta nödvändig information den vägen. Det är helt enkelt knepigt att för en konversation med en person per telefon som skall verka som ett substitut för att faktiskt möta personen, jag blir ofta måttligt tillfredsställd utav det hela. Jag hamnar onekligen att jag saknar den fysiska personen och inte informationen den kan ge mig.

- Trots allt detta ovan, trivs jag faktiskt med det jag gör här uppe. Det blir lätt så att man fokuserar på det negativa men det är "okring" sakerna som är jobbiga ex. Maten. Men de arbetsuppgifterna jag har blivit ålagda är för mig mycket tillfredsställande och jag tycker det är genuint roligt att arbeta. Jag träffar mycket ny och roliga människor att pratar med, vilket är som många känner till meningen med livet.. för mig ;)

Dag 1: Stockholm to fucking Boden...

00:01 - Min resa till Boden börjar. Jag kommer hem och inser att jag inte har packat ett skit och då mitt plan lämnar Arlanda om 8h så var det dax att sätta fart.

01:43 - Jag går å lägger mig och tänker att jag skall sova.

06:00 - Väckarklockan ringer, jag tar mig upp och naturligtvis så kommer min far inte upp i tid och vi kommer inte iväg till Arlanda i tid.

07:38 - Jag kommer till Arlanda å springer genom regnet in i terminalen med en dryg timma till godo.

08:35 - Planet lyfter och tro det eller ej, snygga flygvärdar och värdinnor i 25års åldern. Jag säger bara Norway Air.

10:05 - Jag har landat i Kallax flygplats och hittar mitt bagage och sedan en förbokad taxi som skall ta mig de 5 milen till en nerlagd ICA affär där jag skall tillbringa de nästa två veckorna.

Då jag tänkte det göra det bästa av mitt geografiska handikapp, började jag förhöra mig småpratande med taxichaffören(Man i 30år åldern). Boden har tydligen vart ett rätt okej ställe.. Man har kunnat gå ut, festa runt lite och träffa folk, sen la de ner sjukhuset och alla regementen och sedan 2år tebax ska man tydligen vara nöjd om man kan få dricka en öl efter kl21.

Taxichaffören tycktes va lite små bitter, men det kan vara så folk i norrland är. Han va uppväxt i Boden å ville inte flytta, han var utbildad lärare och något inom stadsvetenskap, han körde taxi. Han menade att de som karakteriserade Boden var att de har många Pizzerior, Firsörsalonger samt hästar vilket jag är benägen att hålla med om efter bara spenderat 12h på platsen. Jag vill även tillägga att jag från mitt hotellförnster ser alla partier, i riksdagen representerade, partilokaler, vilket jag finner lite "skumt" i en stad som tar dryga 10 min att gå från ena änden till den andra.

13.00 - Jag äter lunch med min nya chef, som verkar fått en släng av storhetsvansinne eller liknaden åkomma. (Självfallet äter vi på en pizzeria)

18:00 - Arbetet slutar och jag ger mig ut på upptäcktsfärd för att hitta något att äta och dricka.

19:00 - Det börjar gå upp för mig att det tydligen bara finns pizza hak i hela staden och ALLA tycks ha stängt vid just 19... tillslut hittar jag ett ställe som stänger vid 20 i själva hjärtat av staden, mao vid ett 20x20m stort torg med 3 parkbänkar. Självfallet var även detta en pizzeria. Det står mig ännu att finna en resturang i boden som inte serverar skräpmat.

21:00 - Jag ligger på mitt hotellrum och känner mig allt annat än nöjd trots att jag, enligt hotellguiden, ligger på 4 stjärninga lakan(vafan det nu betyder). Några bönder har precis parkerat sin Volvo på parkeringen vid Åhléns invid hotellet och spelat musik med för mycket bas så det hörs in i rummet.

- Det stämmer inte att jag skulle ha hemlängtan, det har jag nog aldrig haft, men jag vill vara på en roligare plats tillsammans med de människor jag håller av, inte Boden...

Oskulden

Nu blir jag av med min bloggoskuld, snart kan alla läsa mina tankar...

Jag har alltid varit skeptiskt mot bloggandet. Back in the days var dagböcker på papper, privata och man blev arg om folk läste dem. Jag skrev aldrig dagbok, men jag hade nog blivit arg om någon läste den..
Är det roligt att läsa någons dagbok om man får? Man måste helt plötsligt skriva texter folk vill läsa.

Jag hade, i vilket fall, tänkt att under de kommande veckorna skriva om mina upplevelser och tankar om staden Boden. I dag bor jag i en förort till Stockholm och i morgon bor jag i Boden. Mitt plan lämnar Arlanda 0835 i måndagen den 4/5-09 och landar på en kallare plats 1h 45min senare.